Nu kanske ni har varit förväntansfulla och längtat efter ett besked på vad som har hänt mig. Ni tror säkert att jag har gjort min resa till himlen för längesen, men då har ni fullkomligt fel. 

Jag har tagit en extrem stor bloggpaus utan att säga ett ord till er om det, och det ber jag väldigt mycket om ursäkt för. Jag har inte haft lust eller tid för att blogga, men nu har mitt bloggsug släpat mig till datorn för att skriva ett långt blogginlägg. 

Det är nämligen så att jag och Bengt tyvärr har separerat från varandra, och han tog med sig lemurerna till sin nya fru och lägenhet. Det är riktigt hjärtekrossande för en dam som mig, men jag har redan vant mig med att inte ha en lemur klängande på axeln dagarna långa. Om jag ska erkänna så är det faktiskt skönt att inte ha några husdjur längre, även fast jag i mina drömmar funderar på att skaffa en hamster eller sköldpadda. Men jag låter tiden få gå och kanske en dag så skaffar jag en sköldpaddeuppfödning. 

Nå ja, nog om husdjur. Nu vill ni säkert veta varför jag och Bengan inte lever tillsammans längre, och det ska jag snart berätta. 

Det var en lördagsmorgon år 2014, och jag har ett minne av att det var den 13 Augusti. Jag vaknade av att han satt på toaletten och pratade i telefon. Jag visste inte vem det var eller varför han pratade i telefon, och det gjorde mig ohyggligt chockad. Efter att han spolat toaletten och lagt på samtalet så frågade jag honom om vem det var han hade pratat med. Det sista han ville var att svara mig, och då hade jag inget annat val än att slå till honom på klaffen. Det var då han blev riktigt arg på mig, tog en lemur och spolade sedan ner henne i toaletten. Det var droppen!

Jag slängde ut gubbj*veln ifrån huset, kastade ut lemurerna, la mig på sängen och tröståt.

Sedan dess har jag faktiskt inte hört något från honom, förutom av hans NYA FRU som hörde av sig i förrigår. Jag vill faktiskt inte nämna något mer om henne och honom, så nu tycker jag att vi struntar i dem.

Som ni nog märkt så har jag nästan bara skrivit om onda nyheter, så nu tycker jag att vi struntar i allt ont och börjar på goda vägar. Det är faktiskt så att jag äntligen hittat en ny pingla att sova med på nätterna! Hans namn är Chilo, är 83 år gammal och kommer ifrån landet Chile. Det finns inte så mycket mer att berätta mer än att jag träffade honom på Kolmordens djurpark förra veckan. Vi blev faktiskt tilsammans efter bara två dagar, så man kan verkligen säga att det klickade direkt.

Jag funderar på att byta bloggdomän, så kommentera om ni vill att jag ska byta eller inte.

XOXO KERSTIN 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

God förmiddag mina fina vänner!   Jag måste bara berätta om den här natten som var.  Det märkliga är att jag knappt kommer ihåg någonting egentligen, men jag ska försöka att minnas. Igår kväll ringde min granne Jarmo mig igen, han ville lära ...

Hejsan!   Jag fick ett samtal för några timmar sedan, och det var min käre granne Jarmo. Han hade haft svårt att bestämma sig om han skulle gå på partyt eller inte, men tillslut blev svaret ja. Så jag och Jarmo ska gå på Dicks poolparty, det ...

Idag vaknade jag med ett leende på mina rödlila fylliga läppar! Jag kollade ut genom förnstret och såg yttligare 2 cm tjock snö. Det tycker jag ändå är någonting positivt, att det är vacker vit snö istället för brun äcklig lera. Jag åt efter en...

Hej på er mina kära små vänner!   När jag kollar på datorskärmen så ser jag er, ni har vuxit som tusan! Det var oerhört längesedan jag bloggade, men nu känner jag att jag kan börja om på nytt.  Jag måste verkligen berätta vad som har hänt i m...

Goddag!Jag vaknade klockan halv 6 på morgonen, sedan så åt jag en god frukost och läste morgontidningen. Bengt sover fortfarande, jag ska snart väcka honom. Idag är det hans tur att städa burarna till limurerna. Jag ska nog mest lata mig idag, kanske...